Vilka är menscykelns faser?
Menscykeln räknas från första dagen med blödning till dagen före nästa mens. Den delas vanligtvis in i fyra faser: menstruationsfasen, follikelfasen, ägglossningsfasen och lutealfasen. Hälsomyndigheter, bland dem brittiska NHS, anger att cykeln ofta varar omkring 28 dagar, men att också 21–35 dagar är helt vanligt.
Menstruationsfasen är blödningsperioden, då livmoderslemhinnan stöts ut. Follikelfasen börjar första dagen i cykeln och varar fram till ägglossningen: i äggstocken mognar en follikel och östrogennivån stiger. Vid cykler som är längre än 28 dagar är det oftast just den här delen som är längre.
Ägglossningen är när ägget frigörs från äggstocken. Därefter följer lutealfasen, där gulkroppen bildas och tillverkar progesteron. Om ingen graviditet uppstår sjunker hormonnivåerna mot slutet av cykeln och en ny mens börjar.
Så räknar kalkylatorn ut faserna
Kalkylatorn räknar dagarna från första dagen på din senaste mens. Menstruationsfasen varar lika många dagar som du anger. Ägglossningen placeras 14 dagar före cykelns slut, eftersom lutealfasen hos de flesta kvinnor är ganska konstant och varar ungefär 14 dagar, och ägglossningsfönstret omfattar den dagen samt dagen före och efter. Follikelfasen ligger däremellan och lutealfasen sträcker sig till cykelns sista dag. För att följa din cykel räcker en kalender eller en app: anteckna under några månader första blödningsdagen och cykellängden, eftersom en enskild cykel kan avvika flera dagar från genomsnittet.
Om det har gått fler dagar sedan senaste mensen än din genomsnittliga cykel är lång, upprepar kalkylatorn samma regelbundna cykel vidare. Därför är visningen inte tillförlitlig när mensen är sen. Om cyklerna inte är regelbundna är datumen bara en grov vägledning.
Cykelns faser och vardagsvanor
Hormonnivåerna förändras under cykeln, och därför märker en del kvinnor att energi, sömn, aptit eller humör skiljer sig från fas till fas. Forskningen visar stora skillnader mellan individer, men också mellan olika cykler hos samma person. Det som gäller för en kvinna gäller inte nödvändigtvis för en annan, så din egen cykel bör inte jämföras med andras.
Det praktiska är enkelt: skriv ned hur du mår, så ser du ditt eget mönster efter några cykler. Utifrån det kan du planera åtaganden, träning eller vila. En balanserad kost, tillräckligt med sömn och regelbunden rörelse är viktiga i alla faser. Vid kraftig smärta, mycket rikliga blödningar eller plötsliga förändringar i cykeln är en läkare rätt person att vända sig till.
Vanliga frågor
Hur många faser har menscykeln?
Den delas vanligtvis in i fyra faser: menstruationsfasen, follikelfasen, ägglossningsfasen och lutealfasen. Gränserna mellan dem skiljer sig något från kvinna till kvinna.
Hur lång är lutealfasen?
Hos de flesta kvinnor varar den ungefär 14 dagar, och därför placerar kalkylatorn ägglossningen 14 dagar före cykelns slut. Det är follikelfasen som skiljer sig vid kortare eller längre cykler.
Visar kalkylatorn när jag är fertil?
Kalkylatorn visar ägglossningsfönstret, men det är en uppskattning utifrån en genomsnittlig cykel. Det är ingen preventivmetod. En mer exakt beräkning av fertila dagar hittar du i kalkylatorn för fertila dagar i Junai Lab.
Varför godtar kalkylatorn bara cykler på 21–35 dagar?
Det intervallet är vanligt för vuxna kvinnors cykler. Om din cykel ofta är kortare eller längre, prata med en läkare.
Ersätter kalkylatorn ett läkarbesök?
Nej. Den är ett informativt verktyg. Vid oregelbunden mens, kraftig smärta eller andra besvär bör du prata med en läkare.
Källor
- NHS – Periods and the menstrual cycle
- Reed BG, Carr BR – The Normal Menstrual Cycle and the Control of Ovulation (Endotext)
- Bull JR et al. – Real-world menstrual cycle characteristics of more than 600,000 menstrual cycles (2019)
Uppdaterad: oktober 2026
Endast som information, ersätter inte medicinsk rådgivning.